Engström i korsförhör

Den 25. April 1986 var Stig Engström i korsförhör. Det började klockan 9.00 och tog slut klockan 10.20. Läser man förhöret noggrant, upptäcks ett mönster.

1) Tiden:

Först frågas till tiden, han lämnar Skandiahuset, och han berättar att han skal med et tunnelbanetåg, som ”går några minut över halv.”

Efteråt vänder förhörsledaren, kriminalinspektör Bäckström, fler gånger tillbaka till denna uppgift för att – förmodligen – se om Engström motsäger sig själv.

Det gör han inte.

2) Dem två skott:

Sedan berättar han, att han befinner sig mellan Götabankens Filialkontor och en trekantig reklampelare ytters på trottoaren. Här hör han ”ett ljud” som han uppfattade ”som en smällare. Väldigt vanligt mitt i centrala Stockholm att man hör avgassmällar ifrån bilar och sådant.”

Reklampelaren.

Men Engström är fortfarande koncentrerad på klockan.

Långt senare i förhöret återvänder förhörsledaren till att han enbart hörde ”ett ljud”, och icke två.

Engström förklarar då pedagogisk, att kan trodde, att ljud nr. två kunde vara ett eko:

”… jag har en granne, som jagar älg och han säger så här, en som är ute och tjuv skjuta skall noga akta sig för att skjuta två skott ifall han råkar bomma det första. Folk är inte så observanta på det första skottet medan man blir väldigt observant på skottnummer två.”

Och sen fortsätter han med at tala om ”skott med ekoeffekt”.

3) Mordplatsen:

”Några sekunder” senare kommer Engström till mordplatsen:

”… jag fortsätter och lite gå/springer framåt och då ser jag en person som ligger på rygg med fötterna åt det hållet varifrån jag kommer. Min första tanka är att det är någon ur det så kallade A-laget som har lagt sig i horisontalläge. Jag är alltså egentligen beredd att springa förbi, med förhoppning att någon annan kan hjälpa till.”

Förhörsledaren: ”Men du har inte satt ihop smällaren med Palme som ligger där?”.

”Nej det tog några sekunder, i och med att jag ser att det inte är frågan om någon ur A-laget utan det är frågan om någonting betydligt allvarligare eftersom det hade börjat att rinna blod på trottoaren. Ansiktet var ganska blodigt, så var min nästa tanke att någon, eller att par knarkligor höll på att göra upp och mer eller mindre försöka utrota var det andra, det trodde jag därför att jag, at såg väldigt blodigt ut.”

Förhörsledaren: ”Vad var det för människor runt omkring?”.

”Ja, jag upptäckte en dam som låg på knä, och hon låg då med ryggen ut mot Sveavägen. Hon vädjade med ögonen och bad att någon skulle hjälpa till med att skaffa en ambulans väldigt fort. Hon såg behärskat chockad ut, men sprang ändå upp och ner vid tillfället trots att hon hade sagt att dom har skjutit mig också, säger den här damen, som jag senare får veta är Lisbeth Palme.

Jag tänker att hon inte kan vara särskilt allvarligt skadad eftersom hon rör sig ganska obehindrat upp och ner, och fram och tillbaka så fort det kommer någon person så började hon prata om ambulans igen.”

Sen fortsätter förhöret och igen kör förhörsledaren ”i ring”, och igen ger Engström långe – men precisa – svar utan motsägelser.

4) Piketbilen ankommer

Senare i förhöret: “… det väl gått ytterligare en halv minut, då kommer en piketbil med ett antal konstabler. (…) Jag hör hur det kommer att antal polismän springande som medan de springer ropar “åt vilket håll”. (…) … så pekar jag med hela handen mot tunneln och så ropar jag: “Åt det hållet”. (…) … så slår det mig att jag borde ju ha ropat någonting om den mörkblå täckjacken. Jag blir lite förträtad på mig själv att jag inte tänkte på att säga det samtidigt.

Eftersom jag är rätt så snabb på att springa, så beslutar jag mig for att springa ifatt dom. När jag kommer till Luntmakargatan så ser inte tillstymmelsen till någon utav dem. Då återvänder jag tillbaka till Sveavägen.”

Engström är tillbaka.
Engström är tillbaka.

Ted Bundy & Una-bombmannen

Ovanstående var enbart en liten bit av ett bandat förhör på 23 sidor, och dåvarande efterforskningsledare Hans Ölvebro kunde konstatera, att Engström inte var mördaren.

Ölvebro visste – liksom den mångåriga chefen för Riksmordkommissionen i Danmark Kurt Kragh – varför att en mördare nästan alltid avslöjar sig själv: Dom kan icke håla redo på vad dom har ”diktat till.”

Om Engström var gärningsmannen, var han en psykopat i samma liga som Ted Bundy, och lika så intelligent som Una-bombmannen.

Ted Bundy.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Skip to toolbar