Walkie-talkie-valsen i reprisernas repris
En Gestapo-tjallare likvidert av den danska polisen Einar Sørensen (= täcknamn Leif = Likvidering) kom icke med ett helt gäng, när han likviderte tjallare. En kompis räkte.
I Expressen den 13 september dras än engång walkie-talkie-valsen:
Mystiska män med walkie-talkier, som sprang i kvarteret runt Olof Palmes kommande mordplats.
I den sekretess-belagda Gërningsmanna-profil, som Jan Olsson & Ulf Åsgård gjorde för Palmeutredningen i 1996, har dem kollat alla dessa walkie-talkie-berättelser, och stort set alla har en förklaring, som t.ex. väktarbolag och liknande. Dom siste kan antigen inte förklaras – eller likaväl förklaras som ”false memories”. Falske vittnesberättelser finns där en del av i Palmeutredningen.
MEN: Nu heter det (igen, igen), att det kan vara den hemliga Stay behind-grupp, som har varit på gång.
I Paul Smiths första bok (av tre) om Palmemordet – romanen ’Opklaringen af et meget omtalt mord – uppträder Stay Behind-gruppen också nära till mordplatsen. INTE för att mörda Palme, men för att avslöja hans möten med sovjetiske agenter. När då Palme plötsligt blev mördat, hade dem bråttom med att komma bort.
Nu heter det i Expressen, att 6-10 walkie-talkie poliser skulle ha dansat vals i kvarteret runt mordplatsen. OK, vi är snälla att acceptera historien liksom när man ger ett barn godis för att det skal hålla käften.
MEN, alla som vet hur professionelle likviderar sina offren, vet också, att man inte skickar ut 6-10 personer. Man skickar TVÅ som tills syns inte känner varan. Den ene utför mordet, medan den andra är backing upp, om något besvärligt inträffar.
I Danmark likviderades drygt 400 Gestapo-tjallare under 2. Världskriget. Motståndsmännen som sköt, var alltid max två. Aldrig mer.
Varför dra till sig onödig uppmärksamhet?