”Jag väntade på polisen”

Christer Petterssons dubbelgångare berättar

Han har kallats Christer Petterssons dubbelgångare och är ett huvudspår i Palmeutredningen.

I dag talar han ut för första gången. Om varför han sålde sin Magnumrevolver illegalt. Om varför han tror att mordet aldrig kommer att lösas.

– Jag tillhörde inte Palmes fanclub, säger han.

I rapporten från granskarna av hur Palmeutredningen bedrivits, den så kallade Granskningskommissionen, riktas skarp kritik mot ett spaningsuppslag om en 47-årig innehavare av en Magnumrevolver.

I rapporten skriver granskarna att detta spår är minst lika intressant som Christer Pettersson som möjlig gärningsman.

Paul Smith: Christer Andersson fortsatte med att använda sin mammas adress som c/o-adress efter hennes död. Det har andra också gjort.

Den 47-årige mannen bor idag söder om Stockholm.

Han ägde en Smith &Wesson .357 Magnum, bodde i närheten och hade ett motiv – han ogillade Palme.

47-åringen ska också ha förlorat pengar den så kallade svarta torsdagen, dagen innan mordet, då Stockholmsbörsen rasat. Detta sedan dåvarande finansministern Kjell Olof Feldt samma dag deklarerat att omsättningsskatten på aktier höjdes.

Men 47-åringen säger att han förlorade pengar först på 90-talet.

Polisen hävdar att du brukade röra dig i trakterna vid Olof Palmes gata?

– Ja, herregud det är ju i city. Jag bodde ju i Vasastan. Det är väl inget konstigt att man rör sig där. I varje fall inte när man bor där. Men herregud om det ska vara på det viset är det väl flera hundra tusen som är misstänkta.

Men det är ju inte flera hundra tusen som är licensinnehavare för en Magnum?

– Nej, nej, men att röra sig där. Man får väl gå på gatan. Sveavägen är ju största gatan i stan. Får man inte gå på den?

Räknade du med att polisen skulle höra av sig när Holmér började visa upp Magnumrevolvrar?

– Ja, för fan. Jag bara satt och väntade. Jag tog det som en självklarhet eftersom jag bodde inne i stan. Jag tänkte att de gör det säkert systematiskt börjar med alla inne i stan, sedan tar de alla ute i förorterna och sedan alla ute i övriga landet.

Men de hävdar ju att du har blivit kallad och skickat påminnelser, och att du trots det struntat i att inställa dig för att få vapnet provskjutet.

– Det var efter att de hade misslyckats med att sätta dit Christer Pettersson, man såg hur det gick till. De började ju med den där Gunnarsson, han satt ju länge innan han släpptes av åklagaren. Det var någon som hade pekat ut honom, men det visade sig att polisen hade visat vittnet ett fotografi först och sedan pekat ut honom. Och till Lisbet Palme hade de sagt på förhand att det var en uteliggare eller lodis och visat en video för henne till hon var säker på att det var han. Jag trodde inte att polisen fick arbeta så. De var ute efter att sätta dit någon.

Men varför kom du inte in och fick vapnet provskjutet så att du slapp att bli misstänkt ?

Christer Andersson litade inte på polisen. På den punkten fattar man honom.

– Av den anledningen att jag var sist. De hade ju förbrukat Christer Pettersson. Och har de förbrukat Christer Pettersson har de också förbrukat Lisbet Palme. Så jag litade faktiskt inte på polisen.

Men polisen skulle ju förr eller senare komma på att du hade gjort dig av med vapnet illegalt?

– Nej, jag trodde ju först att de inte var intresserade, eftersom de inte gjorde något på många år. Hade de kommit dagen efter, månaden efter, året efter, hade jag haft det kvar. Det sa jag till dem också i förhören.

 Fick du behålla licenserna efter att du sålt magnumrevolvern illegalt?

– Ja, de ville ta av mig licenserna för de andra vapnen men det hade kommit en ny vapenlag så det hade faktiskt blivit preskriberat. De sa att var det grovt vapenbrott och jag var väl inställd på att jag skulle åka dit på det. Men det rann ut i sanden på något vis hos åklagarna. Jag bara satt och väntade på att de skulle ta mig till häktet.

 Tror du att mordet kommer att klaras upp?

– Nej, jag tror att det har kallnat. Det ska ju finnas en beviskedja med olika länkar. Dels Palmes kropp, dels kulan, dels mordvapnet och dels gärningsmannen. Så i domen i hovrätten slog de ju ner på att det saknades teknisk bevisning. Kommer de inte upp med någon sådan är det nog kört. Och man kan ju inte gärna använda ögonvittnen efter 13 år. Det har varit en enda stor hönsgård från första början.

Vem tror du sköt Palme?

– Jag tror inte att de behöver gå så långt utanför polishuset, faktiskt. Men jag har inga bevis.

 Var finns din revolver just nu, den du sålde?

– Det vet jag inte faktiskt.

 Köparen sa aldrig vad han skulle ha den till?

– Nej, jag tror han ville ha den för att stila med, inte för att använda den.

 Så du ångrade att du sålt den?

– Jag ångrade mig som fan, naturligtvis. Men jag hade ju legat efter rätt mycket med hyran flera månader, fått påminnelser, så jag räknade kallt med att bli vräkt. Jag behövde snabba stålar.

Var det skulder för aktier?

– Ja. Vet du vad liverage är? Det innebär att du har en aktiepost, så belånar du den, får pengar och köper nya. Så stiger det och då lånar man mera. Det är en toppenaffär så länge börsen går upp. Men när proppen går ur är det inte riktigt lika toppen. Så jag hamnade på pottkanten finansiellt sett.

 Stämmer det att du var på ett kafé när mordplatsen på tioårsdagen?

– Ja, inte vet jag. Jag skriver ingen dagbok. Jag har inte gått på kafé bara för att celebrera tioårsdagen av mordet, det har jag inte gjort.

 Vad gjorde du på mordnatten?

– Jag var hemma. Det var ju för fan mitt i natten, jag låg och sov?

Kamrater i skytteklubben har sagt att du är en excellent skytt.

Ragner Skanåker

– Det beror väl på med vem man jämför. Jämfört med Skanåker är man inte större än en tum. Men jag höll mig på hyfsad klubbstandard. Men herregud, att träffa en helfigur på ett par meters håll kan ju även en blindbock göra.

Tillbaka till Sveavägen. Den som gjorde det var en amatör tycker du?

– Jag vet inte hur han bar sig åt för att missa Lisbet Palme. Han kanske inte siktade på henne. Han kanske blev nervös.

I utredningen sägs ju att du ska ha skjutit mot Palme när han var i tv.

– Nej, det kan jag dementera.

Men du gillade honom inte riktigt?

– Nja, jag tillhörde väl inte hans fanclub.

Anders Johansson

Var det du som sköt Palme?

– Nej.

Anders Johansson, 11.8.1999

Paul Smiths kommentar:

Christer Anderssons försvarstal har fler svaga punkten:

1. Han berättar till Anders Johansson, att orsaken till at han sålde revolvern var, att han hade ”legat efter rätt mycket med hyran flera månader, fått påminnelser, så jag räknade kallt med att bli vräkt.”

Det skulle vara orsaken till, at han sålde sin revolver – i hösten 1992!
 Påståendet ger ingen mening.
 Christer Andersson flyttade från Hälsingegatan den 18 augusti 1987. [1] Efteråt bodde han dels i föräldrarnas sommarstuga i Tungelsta, Västerhaninge, och dels på moderns adress på Tornslingan 37 i samma område.

Även att hans mor avled i år 2000, fortsatte Christer Anderson med att – enligt honom själva – att bo hos henne.

Ja, och sen hade han en falsk adress (som lurade folkbokföring & polis!) på Huggarvägen 9 i Västerhaninge,[2] men i och med att adressen var fiktiv, var den och så ganska gratis. Ingen hyra och därmed ingen ’påminnelser’.
 Rejält bodde han hos föräldrarna, men Olof och Astrid Andersson skickade nog inte deras son ”påminnelser”.

2. När Anders Johansson påminner honom om, att polisen säger, att han brukade röra sig i kvarteret, där mordet blev begått, säger han: – Ja, herregud det är ju i city. Jag bodde ju i Vasastan.

Uttalandet måste tas med ett nypon salt. Med litet god vilja kan man säga, att de som bodde i Vasastans sydliga delen (= Vasastan börjar i syd långs Tegnérgatan) bodde nära på city. Men Helsingegatan 19 ligger en bit från city.

3. Han säger, att ” jag låg och sov”.

Till polisen sa han, att han hade varit ”sängliggande hemma [= influensa, PS] i dagarna för, under och efter mordet, men detta blev motbevisat av polisens spaning. Nu springer han från den influensa-story, som sprängde hans alibi. Et familjemedlem sprängde det.

4. Äntligen slipper han billigt, när det rör sig om hans besök på konditoriet på Sveavägen. Det låg sned överför mordplatsen mellan Tunnelgatan och Adolf Fredriks Kyrkogatan. Det finns icke längre.

Konditoriet låg sned överför mordplatsen.

Han besökte icke bara konditoriet på 10-årsdagen för mordet. Han besökte det och så på 9-årsdagen. Precis som FBIs experter sa till Palme-utredarna 8 år efter mordet, att mördaren förmodligen ville göra: Besöka mordplatsen på årsdagen.

Faktisk övertrumfade han FBI och besökte det upp till ett par gånger i veckan! Eller ca 5.000 gångar på 10 år visade det sig. [3]


Detta kunde vara plausibelt, om Christer Andersson fortfarande bodde i Hälsingegatan 19. En rask promenad på ca 25 minuten med sit favorit konditori som mål och därefter hem igen av en litet avvikande ruten för omväxlingens skuld.

Men seden augusti 1987 bodde han drygt 15 km syd om Stockholm ock fick använda offentlig transport för at komma in till City.
 Antigen serverade konditoriet ett kaffe av helt ovanlig kvalité – eller också fick Christer Andersson ett ’kick’, när han satt och ’fikade’, medan han stirrade över på det gathörn, där Olof Palme blev mördat.
 Hans sätt at stirra skrämda personalen.

Var han psykisk i släkt med pyromanen, som (nästan) alltid är bland åskådarna, när brandkåren slocknar hans påsatte brand?


Palme kunde enbart mördas en gång. Tog hans mördare därför ofta den långe vägen till konditoriet för att sitta och stirra och ’sutta på sin minneskaramell’?

Noter:

[1] Jmf telefonsamtal med Arkivgruppen, Skatteverket, Stockholm, 3.1. 2012.


[2] Jmf telefonsamtal med Arkivgruppen, Skatteverket, den 27.2.12.


[3] Jmf Granskningskommissionen, p. 959.