• Tweet

Jan Olsson og Ulf Åsgårds Gerningsmannsprofil

Profilens 16 träff:

Kriminalkommissarie Jan Olsson och polisens läkare, psykiater dr. med. Ulf Åsgård fick på slutet av 1992 till uppgift  att utarbeta en gärningsmans profil i samband med den vidare efterforskning av Palme-mordet [1].

Polisens psykiater framlade det förslag, att erfarna specialister inom FBIs Behavioral Unit efteråt skulle dras in. Dem skulle icke ge en bedömning av profilen, men analysera ut ifrån samma material, som Olsson och Åsgård byggde på. Uppgiften var att värdera skillnaden och likheter i analyserna. Efteråt skulle dessa diskuteras. Sakens basale fakta blev präsenterad för FBI i januari 1994 på FBI’s Akademi i Quantico, Virginia, USA.[2]

FBI’s profilekspert Gregg McCrary var en av dem som diskuterte Palme-mörderens psykologiske profil med Olsson & Åsgård.

FBI drog rätt snabbt den konklusion, att gärningsmannen agerade på egen hand. Antagandet byggde primärt på följande:

– Gärningsmannen slog till strax när möjligheten fanns.

– Hans beteende vid biografen var i ögonfallende.

– Han fulgte tät efter Palme.

– Han använde ett opraktisk vapen.

– Det fannts inget öppenbart motiv till mordet.

Jodie Forster blev personligen undervist av Gregg McCrary under hennes förberedelser till rollen som special agent Clarice Starling i Jonathan Demmes film ‘Silence of the Lamb’.

– Han slog till på ett ställe, som icke fullständigt var hans eget val.

Om Christer Andersson är gärningsmannen, har Olsson & Åsgård sammanlagd 16 träff:

1) När gärningsmannen vikte av norrut av Regeringsgatan var orsaken förmodtligen att ”han avviker mot trakter han känner bättre än andra, mot hemmet eller annan välbekant plats”. Christer Andersson boede på Hälsingegatan 19.

Christer Andersson.

2) Det framgår av polisens sammanfattning efter fem förhör, att Christer Anderssons ”utseende, hållning och sätt att röra sig uppvisar förbluffande överensstämmelse med uppgifterna om Olof Palmes baneman.”

I gärningsmannaprofilen säges det sådan:[3] ”… om man kopplar signalementet för denna person [= ’Grandmannen’] med andre observationer framkommer betydande likheter med den person, som sköt Palme.”

3) Sedan heter det:[4]

”… set i ljuset av belöningens storlek [= 50 miljoner svenska kronor] och svårigheterna att bevisa medhjälp till mord, kombinerat med svårigheterna att få fram ett vapen med så kort varsel, är det därför mer sannolikt att gärningsmannen disponerat vapnet en tid och inte fått det levererat under kvällen.”

Christer Andersson hade licens till en Smith & Wesson .357 Magnum – den enda legala i Stor-Stockholm som inte är testat – och i dem efterföljande många år är argumentet om belöningens storlek blivit ständigt starkare.

Smith & Wesson.

4) Gärningsmannaprofilens händelsesbeskrivning har än ett träff:[5]

”Han har varit borta från området under drygt 1.5 timme. Det ter sig naturligt att komma tillbaka i god tid – har således ca en kvart innan filmen skulle sluta. Han kan behöva på plats inom sig repetera sin tanke eller planering. Efter at ha uppehållit sig på östra sidan af Sveavägen närmar han sig biografen vid 23-tiden. Strax därefter slutade en annan film och ett knappt 40-tal personer strömmade ut från biografen. Detta kan inte har förutsatts av gärningsmannen och det är påfallande, hur han, när alla besökare, utom två unge kvinnor, kommit ut går fram till entrédörrarna och stirrar in genom glasrutorna. Det verkar som att han inte riktigt haft klart för sig vilken film Palme faktisk gått på. Han går fram för att se om Palme är kvar i foajén. Därefter uppehåller han sig ytterligare några minuter alldeles utanför entrén. Han vankar fram och tillbaka. (…)

Enligt ett vitttne betedde Grandmannen sig lika ‘diskret’, som var han Flexnes i rollen som privatspanare.

Gärningsmannen agerar påfallande och utan rimligt hänsynstagande till möjligheten att han skall kunna observeras. Detta expositionsbeteende torde inte höra till en professionell mördares beteende. Gärningsmannen ger intryck av bristande tålamod i det att han går fram till entrén, när det tilltänkta offret inte kommit ut som förväntat. Inte heller detta hör till den välinformerade mördarens beteende.”

Det passar på Christer Andersson. Han var icke ”en professionell mördare.”

5) Beträffande själva den psykologiska profil finns också sammanfall:[6] ”Gärningsmannen är (…) en intolerant, illojal och hänsynslös person som styrs av impulser, hugskott och infall. Därmed finns ett drag av rastlöshet och bristande uthållighet, som visar sig på många livets områden. En konsekvens av den störda personligheten är svårigheter att relatera till andra och upprätthålla vänskaps- och andra relationer. I grund och botten är personen rädd för konfrontation men han drar sig inte för at söka den om det skulle kunna tjäna hans syften. Det finns ett betydande förakt för andra och förakt för svaghet, som tar sig uttryck i fördomsfullhet och tendens till snara omdömen om andra. Omdömen, som till sin karaktär är rigida och bristfälligt nyanserade. Ytligt sett kan han säkert framstå som självsäker genom sin självhävdelse men i andra avseenden framstår han som uppblåst och oäkta, vilket avspeglar en brist på inre kompass.”

 När Christer Andersson blev dömt för djurplågari, därför att han sparkade grannens hund, visar hela episoden, att han i första hand var ”rädd för konfrontation” – varför inte prata med grannen? [7] Men domen visar och så, att ”han drar sig inte för att söka konfrontationen om det skulle kunna tjäna hans syften.”

Det kan tilläggas, att hundens ägare kan ha talat sanning, när hon sa, att han hotade henne på livet. Eller för att citera från Profilen:[8]

”Gärningsmannens personlighetsstörning kan ha fört till konflikter med folk i hans närhet, till ex. grannar, vilket kan ha fört till åklager emot honom för olaga hot, överfall och liknande.”

Altså ett klokkrent träf !

Christer Andersson kom ofta på skjutbanen i Akademiska Pistolklubben.

6) Beträffande ’levnadsvanor’ heter det bl.a.:[9]

”Gärningsmannen synes ha viss vana vid skjutvapen. Det mest sannolika är att han fullgjort åtminstone en del av värnplikten, som ju ger vana vid skjutvapen. (…) … men det är även tänkbart att han då och då besökt en skjutbana vilket medför att han kan vara känd där. Med tanke på gärningsmannens hantering av vapnet synes det ha särskilt värde för honom. Det avspeglar möjligen att större vapenintresse, som i så fall torde vara känt för delar av hans omgivning.”

Christer Andersson var medlem av Akademiska Pistolklubben, [10] och han hade andre skjutvapen. [11]

Ulf Åsgård.

7) Beträffande gerningsmannens ålder säger Olsson & Åsgård:[12]

”Brott av detta slag begås oftast av män under 30 år men med tanke på det motiv, som ligger närmast tillhands, ett utpräglat Palmehat, er det sannolikt, at gärningsmannen är äldre än 30.”

Christer Andersson var 33 år, när Olof Palme blev mördat.

8) Beträffande hans familjära bakgrund finns både träffa och det motsatta. [13]

Felet först: Christer Andersson var icke den äldste i en syskondeflock, men däremot den äldste av två brödre, men det fannts en ännnu äldre syster.

Träffen: ”De svårigheter som funnits kring fadern behöver dock inte ha visat sig i att han, i sin tur, är eller varit känd för myndigheter.”

Jan Olsson.

Börtset från dommen för djurplageri, befann han sig under myndigheternas radar.

9) Olsson & Åsgård gör en ren träff beträffande Christer Anderssons arbete: [14]

”Sannolikt har han bytt arbeten många gånger. Med tanke på arten av hans personlighetsstörning är det inte sannolikt att han arbetat längre i arbeta som innebär djupare kontakter med andra människor, fram för allt inte vårdarbete.”

När Palmeutrederna togs kontakt med hans tidigare arbetsgivare, hade denne gjort en notering om att han inte ”var lämplig att återanställa.”

10) Olsson & Åsgård har och så ett fint träff beträffande bostaden: [15] ”Med tanke på tidpunkten för brottet och gärningsmannens karakteristika i övrigt är det därför sannolikt att han bor eller arbetar i området kring biografen Grand, eller vistas ofta där av andra skäl. Med tanke på områdets struktur är det inte sannolikt att en eventuell bostad finns särskilt långt söder om området utan fastmer åt norr, öster och väster. Kaotiska brottslingar har ofta bostad mycket nära brottsplatsen, kanske endast några hundra meter, men upp till 1 à 2 km är tänkbart.”

Hälsingegatan 19.

Christer Anderson bodde i Hälsingegatan 19, som ligger 1,5 km norrväst från brottsplatsen och 1,2 km från Grand.

11 & 12) När det rör sig om mordmotivet, har Olsson & Åsgård fortfarande tur – till och med fler gångar: [16] ”Det mest troliga är att det rör sig om ett personligt motiv, men inte med privat inslag. Palmehatet med alla sina olika facetter påverkade säkert ett stort antal människor med bristande urskillningsförmåga, benägenhet för primitivt tänkande och för aggressiva, projektiva försvarsmekanismer. Et resultat av detta (…) kan ha varit att Olof Palme kom att representera något ont i deras liv och att han fått kreera rollen av syndabock i förklaringen av deras tillkortakommanden. Palme kan (…) ha blivit så förhatlig att de kan tänkas ha umgåtts med planer att döda honom. För en av dem blev dessa fantasier möjliga att realisera.”

På grund av regeringens beslut om att öka omsättningsavgiften på aktiehandel, var Christer Andersson plötsligt ”finansiellt sett (…) på pottkanten”, som han sedan beskrev det i en intervju med Aftonbladets Anders Johansson. Han gick från att ha miljoner till att ha skulder. Pengar är orsak till många mord.

Dessutom hade han bevisligen ”umgåtts med planer att döda honom”. Han sköt sit tv sönder, medan Palme var på tv-rutan.

13) Christer Anderssons katastrofala finansiella situation uppträder än ett ställe: [18]

”Det är mycket vanligt att en mördare tänder av på något, som icke har något med offret att göra. T.ex. kan mördaren ha problem med folk i hans omgivning (…). Finansiell problem … är andra exempel på sådan utlösande faktorer. Man bör söka efter sådanna faktorer, när man letar efter en potentiel mistänkt.”

14) Gärningsmannaprofilen utesluter inte heller självmord, även det betraktas som mindre sannolikt. [19] Christer Andersson begick som omtalat självmord.

15) Granskningskommissionens Betänkande p. 959: ”Det berättades vidare, att han hade starka aversioner mot Olof Palme och inte kunde tala om Olof Palme utan att ”det låste sig”.

Gärningsmannaprofilens engelska utgava, p. 123: ”I hans få sociale kontakten är det sannolikt, att attentatmannen har försökt att nedtona betydelsen av mordet, men mest väsentligt vill han förmodligen vara motvillig att tala om det i motsats till andre svenskar.”

16) Profilen: “Det ter sig (…) rimligt, att denne gärningsman samlat på sig mer tidningsklipp än vad folk i gemen gjort.” [20]

Kommissionen p. 959: “Han har visat sig ha detaljkunskaper utöver det vanliga om Palme-utredningens olika skeden.”

[1] Jan Olsson & Ulf Åsgård: ’Mordet på Olof Palme’, Brottsanalys. Gärningsmannaprofil’, 1994. Det finns och så en engelsk utgave från 1996.

[2] Jvf. Profilens engelske utgave p. 121-122.

[3] Jvf. Gerningsmandsprofilen – her citeret fra Granskningskommissionen, p. 875.

[4] Ibid., p. 876-877.

[5] Jvf. Gerningsmandsprofilen – her citeret fra Granskningskommissionen, p. 877.

[6] Ibid., p. 884.

[7] Ibid., p. 956.

[8] Jvf. Gerningsmannasprofilen (engelsk utgave) p. 152.

[9] Jvf. Granskningskommissionen, p. 885.

[10] En tack til Samuel ’Durgedurg’ Andersson, som hittade klubben, därför att han dessförinnan hade hittat fram till Christer Anderssons personnummer. I klubben trodde man först, att han bedrev ’släktsgranskning’ på grund af namnlikheten och man var därför mycket hjälpsamma.

[11] Jvf. Granskningskommissionen p. 960.

[12] Citeret fra Granskningskommissionen, p. 885.

[13] Ibid., p. 886.

[14] Ibid., p. 886 & 956.

[15] Ibid., p. 889.

[16] Ibid., p. 889.

[17] Ibid., p. 958.

[18] Gerningsmannaprofilen, engelsk utgave, p. 118.

[19] Ibid. p. 118.

[20] Ibid. p. 890.