Jan Stocklassa profiterar av Stieg Larssons namn

Jan Stocklassas bok ’Stieg Larssons arkiv: Nyckeln till Palmemordet’, avslöjar, att han har använt så mycket tid i ‘arkivet’, att han icke har haft tid till att läsa ‘Granskningskommissionens Betänkande’ (GKB) från 1999.

Stocklassa skriver (her citerad efter bokens danska utgava, men översatt till svenska) p. 456:

“En vecka innan mordet bliver parret Palmes bostad övervakat intenst, och Lisbet Palme ser två män se upp emot bostaden…”

Men i GKB (p. 858) kan man läsa, att “det har visat sig vara några polacker, engagerade i ett ombyggnadsarbete i en butik i ett hus mittemot Västerlånggatan 31.”

P. 457 går det helt åt skogen för Stocklassa:

“I samme ögonblick man informeras om, att parret Palme är på väg ut, informeras dem andra celler: planeringscellen med ansvar för operationen, agentcellen med sydafrikaner, övervakningscellen med svenska poliser och säkerhetsfolk, hjälpcellen med svenska högerextremister samt Alf Enerström, där har kontakt med den person, der är utvald till att mörda Olof Palme. Den anonyme “Rickard” i peruk eller Jacob Thedelin, som han heter.”

Jan Olsson

Det var många: 1 ‘celle’ informerar 4 ‘celler’ & 2 personer!

Dvs. sammanlagt ca. 30 personer som ALLE sedan har hållit käften. Några sidor längre framme är Stocklassa icke nöjd med dem många personer. Nu slängs också Skandiamannen ner i grytan tillsammans med den evigt pratande Palme-hatare Victor Gunnarsson…

Vi kan lägga till, at enligt Jacob Thedelin försökte han i ett “tidigare liv” at mörda apostlen Paulus…

En sådan ofrivillig komisk smörja har GKB trotts allt inte använt tid på.

Men vi kan  citera från Jan Olsson og Ulf Åsgård: ’The Murder of Olof Palme. Crime Analysis and Offender Profile’, Swedish National Criminal Investigation Service, Stockholm, 1995, p. 122:

“En möjlig konspiration blev noggrann debatterad [= med FBI:s experter]. Blandt dem faktorer som gick emot denne teori nämndes det faktum, att det svaga led i en konspiration ville vara bruten nu (= 1994). Med tanke på den store belöning är det sannolikt, att någon ville ha givet polisen ett tip. Det svageste punkt i en konspiration är dem, som enbart har haft mindre uppgifter (…).”

Argumentet med tiden har inte heller blivit svagare: Ytterligere 24 år har passerad sedan 1994…

Skulle en belöning på 50 mio svenska kroner icke få en eller annan i en konspirations periferi till att gå til polisen?

Vi kan tillägga:

Det fanns också en belöning på 50 mio svenska kroner i dusör till en person “som enbart har haft mindre uppgifter”.

Sydafrika?

Att Sydafrikas på denna tiden var en terrorstat, som placerade bomber vid ANC-kontor runt i världen och mördade ANC-folk i exil, är sant. Därför är det och så interessant, om den sydafrikanska agent Craig Williamsson var i Stockholm den 21. februari 1986.

Jan Stocklassa:

“Den 21. februari missar man en möjlighet för att slå till, när Olof Palme vid Folksriksdagen mot apartheid håller tal tillsammans med Oliver Tambo fra ANC i Folkets Hus på Sveavägen.”

Kommentar: Om Williamsson var i Sverige för att mörda, hade offret nog varit Oliver Tambo. Det ville vara ett signal till alla i ANC: Ni är inte säkra någonstans! 

Walkie-talkie män?

Polisens karta: Makarna Palmes promenad från bostaden på Vesterlånggatan 31 till Tunnelbanen den 28. februari 1986. Dom blev set af den del vittnen, som alla är ense om, att dem inte blev skuggad.

Stocklassa p. 457:

“Litet över halv nio på kvällen lämnar makarna Palme hemmet för att åka med tunnelbanan från Gamla Stan till Rådmannsgatan. På avstånd övervakas dem av personer med walkie-talkier, som observeras av fler vittnen.”

Kommentar: GKB omtalar (p. 250 – 252) fyra iagttagelser om walkie-talkies på morddagen.

Tre av dem levereres ét år after mordet och den sista 6 år efter mordet. Bemärk  Stocklassas formulering “på avstånd”.

Alle 4 iakttagelser är så långt från Palmes bostad, at ‘agenterna’ har kunnet se runt hörn. Och icke bara ett enskilt hörn men många hörn!

Och inte bara det: Dem har har och så kunnet se genom tiden! INGEN walkie-talkie observationer är gjort kring kl. 20:35!

Men enligt dem vittnen i Västerlånggatan, som rent faktisk så makarna Palme gå emot Tunnelgatan, blev parret inte skuggat, jmf. detta link.

En ensam gärningsman?

Redan 3. augusti 1988 utvecklar Stieg Larsson en ‘Gärningsmansprofil’, och den är inte dum. Han skriver bl.a.:

“Vi söker en medelålders, isolerad grubler med tillgång till vapen och antigen bostad i närheten af mordplatsen eller konkret anledning till att besöka Sveavägen…”

Stocklassa borde på läst Granskningskommissionens Betänkande, där bl.a. den f.d. profilexpert Robert Ressler från FBI argumenterar överbevisande för, att mordet icke var et professionellt attentat. Ressler och Larsson deler uppfattning (p. 900 – 912): Det blev begått av en ensam gärningsman.

Marve Freksnes.

Det bestyrkes också av en snes 20 vittnen från Sveavägen denna afton i februari 1986.

Ett av vittnen liknade den sannolika gärningsmans försök på “diskret uppträden” vid den komiske figur Marve Fleksnes.

4 sannolika misstänkte

Granskningskommissionen levererar också 4 sådana misstänkte (p. 945 – 966), och en av dessa – den fallerade börsspekulant och Palme-hatare Christer Andersson – är klart den mest sannolika.

Han är den enda som lever upp till dem tre klassiska krav till en mordefterforskning:

  1. Motiv. 2. Innehav av et mordvapen av rätt typ. 3. Möjlighet. Han inget alibi.

Stieg Larsson (1954-2004).

Om Stieg Larsson kan vi  läsa, att han lämnade 3 stora papp-låder med material om Palmemordet. Andra låder fanns vid olika vänner.

Men beträffande Granskningskommissionens Betänkande har han enligt Stocklassa icke läst den. Det omtales i allefall inte i boken.

 

 

Den photoshop-manipulerade bilden till höger (ansiktet är gjort längre) är enligt Stocklassa “Richard, som “var på mordplatsen och kanske mördade Palme.” Bilden til vänster er fantombilden utvecklat på bakgrund av tecknaren Susanne T:s teckning. Hun så en mann i Smala Gränd mellan kl. 23:30 & 23:40. Men då hade mördaren för längst passeret Jutas Backe 180 längre norrut av Regeringsgatan. Han sprang nemlige inte den väg, som Stieg Larsson (och polisen i början) antog. Han sprang från David Bagares Gata direkt norrut av Regeringsgatan jmf. vittnet Anki Robrandt.

Summa summarum: Jan Stocklassa profiterar skamlöst på Stieg Larssons namn. Det tangerer såväl andligt som kommercielt likrån.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Skip to toolbar