• Tweet

Expressen luras av ordet “expert”

Paul Smith har försökt att få besvara icke minst Leif GW Persons angrep i Expressen. Det får han inte, men Paul Smith är icke förvånad: “Grannar i Halland säger, att enbart ‘kultur-maffian’ kan publicera i tidningen. Och om du vill vara med där, då får du ha dina fasta promenader inom Stockholm City. Annars döms du ute.”

Her är Paul Smiths mot-attack:

När ordet ”experter” stoppar tänkandet kring Palmemordet

”Efter att jag slutade vid polisen, har jag hört, att man följde hans färd helt fram till att han dog. Jag menar, att jag hörde det i 2003. En polis, som bodde i närheten av hans bostad, hade ett öga till honom nästen dagligen.”

Ulf Åsgård

Uppgiften fick jag av polisens f.d. psykiater, Dr. med. Ulf Åsgård, när jag i hösten 2011 träffade honom i samband med min research till boken Palmes Morder? Jag fick den också av min insider från utredningen.

Åsgård var väsentlig att prata med i och med att han är en central person, när det rör sig om mordutredningens Gärningsmansprofil från 1994. Profilen har 15 träff på den man, jag pekar på som Olof Palmes mördare. Läser man hela profilen, ser man, att den bl.a. fokuserar på ”Palme-hatet” – även om ”experten” Lars Borgnäs på ett demagogisk briljant sät orkestrerade det helt motsatta påstående i SVT1’s program ‘Striptease’ i 1996.

Om Ulf Åsgård har rätt, då hade ”experterna”, som sågade boken Palmes Morder? fel, när dem i Expressen (7.6.12) påstod, att mannan redan var avfört från utredningen. Om han ”redan var avfört från utredningen”, varför då ha en polis till att spionera på honom nästan dagligen? Helt fram till att han begick självmord i augusti 2008? När polisen knackade på hans dör?

Vem är dessa “experter”?

Den ena är Leif GW Persson, som tydligen tror, att jag pekar på en helt annan man. Men självklart kunde han bara tro – och inte veta. Min bok var på tidpunkten för hans uttalande på väg med posten till Stockholm. Är Kung Leif clairvoyant?

Min insider från Palmeutredningen Den svenska Rösten, sa efteråt till mig:

Leif GW trodde at Paul Smith pekade på “Gärnings-mannsprofil nr. 1” – och inte nr. 8: Christer Andersson.

”Leif GW Persson uttalar sig allt oftare om saker, han inget vet om.”

Detta blev nyligen bekräftat i Expressen 26.12.12:

”Polisprofessor Leif GW Persson har sedan dess gett alla konspirationsteoretiker förnyad energi genom att förklara att han tror att mordet begicks av en mindre grupp med poliser, säkerhetspoliser eller militärer som agerat på egen hand.”

Palme blev dödat med ett enda skott mot kroppen. Är det professionellt? Nej.

Derför: Glöm också polisspåret!

400 likviderade Gestapo-tjallare

Från hösten 1943 till maj 1945 likviderade den danska motståndsrörelsen drygt 400 Gestapo-tjallare.

Polismannen Henrik Platou (vars nomme de guerre var “Knud”) var ledare av Nordjyllands likvideringsgrupper. Avrättat av tyskerna den l. mars 1945.

I Jylland var likviderengs-gruppernas medlemmar enbart poliser, som levde under falsk identitet. Dessa polismän dödade landsförrädarna. Poliser, vars ”yrke” enbart är att döda folk (som ibland är beväpnade), kan väl kallas professionella? Dessa polismän slutade alltid – återupprepar altid! – med att skjuta mot offrets huvud. Det gjorde Palmes amatör-mördare icke.

Kommunisterna i BOPA likviderade ca 10 procent av Gestapos informatörer. BOPA-folken gick också alltid efter huvudet. Det hade dem lärt sig i spanska inbördeskriget.

Palmes mördare sköt bara ett skott mot kroppen. Och sen ett som snuddade Lisbeth Palmes rygg. Sådan gjorde amatörerna i Holger Danske också under tyska ockupationen.

Men enbart i början!

Dem lärde sig snabbt the hard way, att man fick sluta med huvudskott. Annars överlevde många tjallare och kunde ge Gestapo signalement på den som sköt. Den danska motståndsmannen Kristian Hansen, där likviderade ca. 30 Gestapo-tjallare i Odense – och överlevde kriget! – fick lära sig detta:

Kristian Hansen t.v.

”En gång sköt vi näsen av en SS-man, där kallades Jens Lyn, och efteråt sa läkarna till os, att de icke orkade att lappa ihop dom skitstövlar – vi måste se till att döda dem ordentligt. Huvudet var det säkraste ställe.”

Varför slutade Palmes mördare icke med ett eller flera huvudskott? Därför att han icke var prof.

Han var en arg amatör.

Just därför sprang han bort från mordplatsen. Kristian Hansen:

“Man promenerar helt upp till mannen, bang, och sen lugnt vidare. Det svåraste är faktisk att gå lugnt vidare. Om man börjar att springa, ser alla efter honom som springer. Men om man bara promenerar, ser alla efter mannen, som ligger och blöder. Det risler ner av ryggen på en, när man går vidare, och hjärtat hamrar som in i helvete. Åt andra sidan var det en befrielse, om man kunde se, att blodet rann ut av offrets näsa och öron. Det kan lyda konstigt, men då var man säker på, at man hade träffat riktigt, och att mannen icke vilde överleva.”

Polismannen (och kommunisten) Herluf Rasmussen (sittande) med några av dem 125 “underjordiska” polismän han hade kommando över i krigets sista 7 månaden. Rasmussen likviderade fler Gestapo-tjallare och slutade alltid med huvudskott.

Så mycket om ”experten” Leif GW Persson – och om militär- eller polisspåret.

Ca 750 besök på mordplatsen

Det står icke bättre till med den andra ”experten”, Tommy Lindström.

Han sa bl.a. om min bok, att ”det finns en motivbild, men han är ingen tänkbar gärningsman.” Och sen kom Tommy Lindström med följande briljante exempel på ”expert-tänkande”: ”Mannen måste ha blivit sedd på Sveavägen för att misstankarna mot honom ska få någon bärkraft.”

Tommy Lindström

Nu var det sådan, att polisen först pratade face to face med Christer Andersson nio år efter mordet. Då var det självklart svårt att binda honom – som stort set var utan bekanta – till Sveavägen. Eller till någon annan stans för den sakens skuld. Han saknade ett alibi för mordkvällen. Men det bevisar väl inte, att han icke kan ha varit där?

När polisen avhörde hans f.d. grannar, kom ingen i håg honom. Betyder detta – enligt Tommy Lindström – att han inte alls bodde på samma trappa som grannarna i Vasastaden? Dem kunde ju “inte binda” honom till adressen? Skal vi inte lita på Folkbokföringen? Eller hans familj? Det var faktisk et familjemedlem, som sprängde hans alibi.

Men är det sant, när Tommy Lindström påstår, att det inte går at binda Christer Andersson till Sveavägen? Det beror på, vad man menar med ”att binda”.

I 1994 rekommenderade FBIs profilexperter, att mordspanarna tittade efter ”enstöringar”, som uppsökte mordstället eller Palmes grav. Mördaren kunde tänkas agera på detta sätt.

Christer Andersson gillade att titta över på mordplatsen. Ca. 5000 gånger på 10 år.

Rekommendationen avslöjade, at ungkarlen Christer Andersson 1-2 gångar i veckan besökte ett konditori på Sveavägen, där han satt och stirrade över på mordplatsen. Det hade han gjort sedan mordet. Konditoriet finns inte längre.

Besöken kunde kanske vara plausible, om han fortfarande bodde i Vasastaden. En snabb promenad på drygt 25 minuten med sitt favorit-konditori som mål. Men sedan augusti 1987 bodde han ca 15 km. söder om Stockholm och fick åka med offentlig transport in till City.

Antigen serverade konditoriet ett kaffe av helt ovanlig kvalité – eller också fick han ett ”kick”, når han satt och fikade, medan han stirrade över på det gatuhörn, där Olof Palme blev mördat. Var han ”psykisk besläktat” med pyromanen, som (nästen) alltid är ibland åskådarna, när brandkåren släcker hans påsatte brand?

Palme kunde enbart mördas en gång. Åkte hans mördare därför ofta den långe vägen till konditoriet for att minnas? Faktisk upp till ca 5000 gånger på 10 år?

Det vet vi inte, men vi ser, att han i alla fall kan bindas till mordplatsen. Experter? Döm själv.

Paul Smith

Paul Smith, magister i historia & filosofii