Erik Åsard sågar Gunnar Wall
- Det dunkelt tänkta
Gunnar Walls 2-binds värk ”Mörkläggning” är en utmärkt bok framtill han plötsligt vill klara upp mordet och pekar på det så kallade ”Mötesscenariot”.
Om denna konspirations-hypotes skriver professor i statsvetenskap, Erik Åsard från Uppsala Universitet:
”… Wall [gör] några spekulativa antaganden, främst det att Olof Palme ska ha ordnat så att en uppsättning ”skyddsvakter” bevakade honom för det fall att mötespersonen skulle visa sig vara farlig.
Skälet till arrangemanget med de strategisk utpekade övervakarna, vilka Wall tror kan förklara alla iakttagna personer med walkie-talkies i området, ska ha varit att Palme gick till mötet orolig till mods.
Wall ger emellertid ingen förklaring till varför statsministern överhuvudtaget skulle ha samtyckt till et sent utomhusmöte om han kände sig ”hotad och övervakad”, och inte heller varför Palme invigde ”en polisiär specialstyrka” i sina planer men undvek att i förväg omtala saken för sin medföljande fru.
Några mer misslyckade skyddsvakter än de som förekommer i Walls tankebyggnad är det svårt att föreställa sig.
Wall stöter på oöverstigliga problem när han ska förklara deras kapitala misslyckande med at förhindra mordet och ta fast den flyende gärningsmannen.
Intet vittne har veterligen sett någon enda säkerhetsvakt som ens tog upp jakten efter mördaren. Ingen av vakterna har heller i efterhand identifierats eller givit sin version av vad som hände; de är alla som uppslukade av jorden och går inte att återfinna i några officiella dokument.
Sanningen är här, som så ofta annars, betydligt enklare. Olof Palme hade inget livvaktsskydd alls när han och Lisbeth på fredagskvällen begav sig till biografen Grand. (…).
För att göra det långsökte mötesscenariot troligt måste (…) Wall bortförklara det faktum att Lisbeth Palme eftertryckligt har förnekat att hon och makan träffade någon vid mordplatsen.
Och för att klara av det måste de [= den andre är Jan Bondesson, PS] i sin tur addera det ena orealistiska antagandet till det andra, tvärtemot grundregeln i Ockams rakkniv om att man i en argumentation ska undvika att göra flera antaganden än vad som är absolut nödvändigt.”
Källa: Erik Åsard: Det dunkelt tänkta, Konspirationsteorier om morden på John F. Kennedy och Olof Palme, Ordfront, Stockholm, 2006.
Hej!
När Lisbeth Palme kommer till vittneskonfrontationen är hela upplägget riggat i förväg: mördaren finns i rummet. Så är det ju inte alls.
En annan sak: nästan alla vittnen talar om en fladdrande rock under mördarens flykt. Min fråga: äger Christer Pettersson överhuvudtaget en lång rock och går han vanligtvis omkring i en sådan??
Man ville få CP fast till varje pris då han saknade alibi för kvällen. På så sätt skulle Sverige sova lugnt i framtiden.
Men det blev det motsatta i stället!
Korrekt!
Och när man läser vad som fanns i CPs garderob, fanns ingen rok, som kunne fladdre.
CP gick med en jacka av svart läder.
Mvh
Paul Smith
Hej Erik!
Jag har har precis läst din bok “De dunkelt tänkta”., på det stora hela en utmärkt intressant läsning.
jag blev dock frågande inför ett par saker. När jag läser de empiriska delarna i boken får man lätt bilden av att du anser att bevisläget mot Oswald är likvärdigt med bevisläget mot Petersson, är det rätt tolkning?
Nu kan jag inte Kennedy-mordet på något djupare plan men utifrån din beskrivning av bevisningen mot Oswald så är det enligt mig en milsvid skillnad i jämförelse med bevisläget mot Petersson.
Jag har läst merparten av förhören från mordplatsvittnena i Palmemordet i sin helhet och tycker därför inte det är det minsta konstigt att Petersson frikändes. Mitt kanske främsta argument är att Lisbeth initialt säger sig inte sett mördarens ansikte medan du hänvisar till vittnesmål ett par år senare när hon refererar till hans stirrande blick.
I det avseendet tycker jag nästan du faller offer för samma problematik som du problematiserar i din bok, dvs att du medvetet eller omedvetet låter vissa omständigheter/uppgifter få större tyngd än andra i din redogörelse.
Jag har lagt åtskilliga timmar åt att studera Palmemordet, Personligen finner jag det mindre troligt att Petersson är gärningsmannen och då främst utifrån att han passar dåligt in i de initiala beskrivningarna från mordplatsvittnena.
Det minnesbild hos Lisbeth som så småningom klarnar är antagligen bilden av en skräckslagen (och därmed stirrande) Björman.
Huruvida mordet är utfört av en ensam galning eller är frukten av en konspiration vågar jag inte ens spekulera om.
Jag undrar också i din research hur mycket vikt du la vid granskningskommissionen “sammanfattningar” och till hur stor del som originalförhören från mordplatsvittnena utgjorde i din beskrivning av mordet och gärningsmannen?
Du får mer än gärna ge mig en kommentar på detta….
Stort tack på förhand
Vänligen
Göran
Hej Erik,
jag heter Olle Reimers, student 1961 i Sundsvall, jur kand Uppsla universitet 1967, advokatfirman Chrysander 1971-1976, Uplandsbanken 1976-82 därefter egen företagare. Bosatt i Uppsala 1963-1990. Norrlands Nation.
Jag ville berätta detta om mig själv eftersom vi kanske har stött på varandra i vimlet vid tillfälle.
Hur som helst; under de tre senaste åren har jag ägnat i genomsnitt 3 timmar om dagen att närmare studera bevisningen kring mordet på JFK samt kring attackerna den 11 september 2001.
Jag har blivit vän med Ronie Berggren på Facebook och lyssnat till er senaste podcast om Hillary Clinton och om konspirationsteorierna. Trevligt och intressant för den som inte är så insatt.
Jag skulle vara intresserad av ett tankeutbyte kring konspirationsfrågorna eftersom jag själv efter mina djupdykningar känner mig ganska övertygad om vad som är rätt, fel och osäkert. Som gammal advokat har jag koncentrerat mig på sådant som kan bevisas och dragit slutsatser av det. Spekulationer i olika riktningar har jag lämnat därhän.
Jag har ännu inte läst din bok men jag kommer givetvis att köpa den.. Kunde den beställas på Amazon? Jag bor utomlands så jag måste gå den vägen.
Hoppas på en kontakt och ett bra tankeutbyte.
Hälsningar
Olle